Sara Lidman-resa

Lördag den 12 maj reser jag tillsammans med ett fyrtiotal andra resenärer i Sara Lidmans fotspår. Bakgrunden är min önskan, som går hand i hand med projektets uppdrag, att kunna utveckla kulturturistiska produkter baserade på regionens berättelser. I det ingår att ta del av och knyta kontakt med det som finns idag.

Denna tur är arrangerad av Bokcafé Pilgatan, liksom många gånger förr, och utgår med buss från Umeå. Våra litterära guider heter Erik Jonsson, redaktör för Provins, och Carl Åkerlund, författare. Det är killarnas ”jungfruresa” som guider, de har däremot åkt med tidigare – då med ”veteranen” Birgitta Holm som litterär ciceron. Värd för resan är Annika Edlund från Bokcafé Pilgatan.

Under resan får vi höra om Saras fantastiskt hyllade debut med Tjärdalen 1953 samt upplägg och reaktioner på samtliga delar i triptyken om Ecksträsk. Sedan får vi en utblick i hennes internationella engagemang som också är politiskt i många avseenden. Det handlar om hennes syn på kön och jämställdhet, etnicitet och ursprung. Normer och normbrytande personer och deras öden. Samt självklart delar ur Järnbaneeposet.

Aldrig förr har väl en bussresa längs Norrlandskustens tråkigaste sträcka känts så kort!

Första stopp är Kyrkan i Österjörn, där Saras grav finns och där för övrigt Didrik var den första att döpas. Tack vare att Erik Jonsson, som skrivit mycket om Birger Vikström och hans författarskap, finns med på resan så får vi också tillfälle att vid hans grav lära oss lite mer om honom. Lunch och kaffe mättar sedan hungriga magar inne i Herrgården, i regi av Österjörns Byautvecklingsförening.

Sedan åker vi vidare in till Jörn och vi blir visade järnvägsstationen, Didriks handelsbod och huset i Månliden, innan vi så småningom kommer till Missenträsk. Där tas vi emot av Lars Sundqvist som är vaktmästare. Med blå små tossor på fötterna tillåts vi vandra runt i huset och lyssna till guidernas berättelser och insupa atmosfären.

Bland annat får vi lyssna till när Saras systerdotter, tillika ordförande i Sara Lidman sällskapet, Ulla Danielsson, läsa upp ett brev som hon hittat och som hon inte visste säkert om det någonsin skickats eller inte. Brevet var adresserat till Mona Sahlin under tiden hon befann sig i något slags mediadrev. Där Sara, dels berömde henne för ett antal egenskaper, men också gav henne råd utifrån Saras egna erfarenheter av stormar. Det känns exklusivt att få höra Saras ord läsas upp nästan för första gången.

Kaffe och hembakt bulle avrundar dagen innan bussen styr ut ur byn i riktning söderut. Tillbaka till verkligheten.

/Marie Mandalh

Läs mer

Bilder från resan