Temadag med Kultur Skellefteå

Till vår stora glädje ville Kultur Skellefteå skapa en personaldag i berättandets tecken, och vi i berättarprojektet fick chansen att vara med och bidra.

Alla sammanstrålade 18 oktober i Burträsk, på Västerbottensost besökcentrum, där vår kursdeltagare i storytellingutbildningen, Agneta Karlsson, glatt ställde sig upp och berättade storyn som hon jobbat fram om mejerskan Ulrika Eleonoras väg till att skapa denna speciella och typiska ost.

Agneta Karlsson, verksamhetsansvarig för Västerbottensost besökcenter i Burträsk.

Två glada damer från projektet: Jenny Eklund, storytellingutbildare, och Marie Mandalh, ansvarig för delprojektet Kulturturism i Berättarnas stad

Dagen fortsatte på Edelviks folkhögskola och Burträsk bibliotek. Vi var inbjudna för att prata om berättande förstås, om projektets satsningar, om visioner kring berättande och om hur man konkret kan jobba med berättelser i sin verksamhet.

Projektet och Skellefteå kommun har liknande utmaningar – att fylla ett begrepp (Berättarnas stad och/eller Berättarnas län) med meningsfullt och viktigt innehåll, som många kan och vill relatera till.

Vi experimenterade förresten också idag, med kontrasterna mellan en relativt tråkig informativ presentation av projektet, som Anders Karlsson fick stå för, med OH-blad och allt! – och den levande signaturberättelsen som Marianne Folkedotter framförde. Det var lite svårt att hålla sig för skratt! Men budskapet blev tydligt – en berättelse ger så mycket mer känsla och bildskapande än någon annan form av information.

Anders Karlsson visar sina färdigheter med OH-blad medan Marianne Folkedotter väntar på sin tur.

 

Burträskberättelser

Kan berättelser öka intresset för en bygd? Det är vi i projektet övertygade om – och fick  ett bra exempel från Burträsk på hur det kan se ut.

Vi var tillsammans med Västerbottensost Besökscentrum, Burträsk camping och Burträskbygdens utveckling inbjudna till Edelviks folkhögskola i Burträsk för att titta på berättarföreställningen ”Det berättades”.

Pär-Erik Wikström och Matilda Kjellmor

Föreställningen handlade om livet under 30- och 40-talet i byarna kring Burträsket. Om de människor som levde här, de som inte nämns i historien, men som alla uträttade stordåd i det lilla. Om kampen för att få mat på bordet, för att få behålla de nära och kära och för att ha kvar sin stolthet. I föreställningen träffade vi gårdfarihandlaren Necka-Kaln som släpade runt på sin fullpackade cykel och gärna slog sig ner i gårdarnas kökssoffor och berättade historier. Vi fick också höra många andra berättelser, som den om Elin Hansson som kämpade för kärleken till sin psyksjuke man, om huset som skulle dras över isen men sjönk i sjön; världsberömda Albertina, och om hur dödandet av en katt fick oanade konsekvenser i två människor liv.

Fängslande föreställning; full av både skratt och gråt!

Föreställningen baseras på Henning Sjöströms skönlitterära karaktärer. ”I de fattiga byarna kring Burträsket såg jag under några årtionden enkla, rediga människor göra ett stort dagsverke. Jag fick vara mitt ibland dem. Och det är jag glad för nu”. Så skrev Henning Sjöström i inledningen till en av sina böcker om hemorten Burträsk i Västerbotten.

Det var Pär-Erik Wikström, lärare på skolans teaterlinje, och Matilda Kjellmor, frilansande berättare/skådespelare, som på ett målande sätt gav oss berättelserna. Jörgen Swedberg stod för musiken.

Efter föreställningen samtalade vi om hur man kan öka intresset för platsen, genom att ta tillvara på och använda sig av en bygds berättelser på olika sätt. Många idéer dök upp, och vi ser fram emot att följa utvecklingen i Burträsk framöver.